Sandhammaren i Löderups socken i Ystads kommun är det sydostligaste hörnet av Skåne. Sandhammarens fyr varnar för de förrädiska sandrevlar utanför udden där starka strömmar får dem att vandra. Fyrstationen bestod ursprungligen av två fyrar som tändes första gången 1862. Den norra fyren släcktes 1891 men stod kvar till 1904. Den södra är fortfarande igång. Ännu vid mitten av 1800-talet strandade årligen 10-15 fartyg. Sandhammarens Räddningsstation undsatte 1 421 personer från tillkomsten 1855 och till nedläggningen 1945. I den som museum bevarade sjöräddningsstationen förvaras Sveriges äldsta livräddningsbåt. Innanför den breda sandstranden finns stora sanddynsområden, vilket utgör Sveriges största flygsandsfält. Där dynerna stabiliserats har områden med dyngräs, gräshed, ljunghed och ekkrattskog bildats. Omfattande tallplanteringar har gjorts för att binda sandflykten. Om Sandhammaren skrev skalden Vilhelm Ekelund följande Mäktig, heroisk kust. Brett, vinande av sand.... Sandstranden är förvisso bred och vindpinad när ostan ligger på. Det där med heroisk får väl tillskrivas den tidens ideal. Däremot är det svenska territorialvattnet utanför udden inte lika brett som på andra delar av kusten. Det sträcker sig här endast cirka 6,5 nautiska mil ut från kustlinjen mot vanliga tolv mil och Danmark hävdar endast tre nautiska mil. På så sätt har en ungefär 9,5 nautiska mil bred korridor skapats i Bornholmsgattet för den fria internationella sjöfarten. Mer info: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sandhammaren